Jag förstår att ni som är utspridda överallt i världen har svårt att hålla koll på vad klockan EGENTLIGEN är, jag menar, jag blir tokig bara av att vara i thailand två veckor för att jag inte vet vad klockan är på riktigt. En annan som har problem med det är Erik. Mannen som blev bög när jag kom hem med en katt (ni anar inte vilka sidor en kattunge kan plocka fram hos en man..!)

I tisdags kväll gick vi och lade oss redan klockan 20.00 eftersom erik har hjälpt till med mjölkning hos sin morbror i veckan och går upp klockan 4 på mornarna. Han somnade omedelbart efter vi lagt oss medan jag mest låg och vred på mig. Plötsligt ringer hans alarm och jag undrar vad det är frågan om. Han sätter sig upp i sängen gäspar, säger något i stil med: "fan, vad trött jag är..." men biter ihop reser sig upp och tar på sig kläderna. Jag känner att jag måste säga något innan han går och kläcker ur mig: "gå och lägg dig för helvete" varpå Erik blir väldigt arg och förklarar att han faktiskt börjar så här tidigt med att mjölka och att jag inte ska lägga mig i för jag kan ju fortsätta sova samt att jag skall låta honom åka så han inte blir sen för korna kan faktiskt inte vänta.

Jag kollar på min mobil och ser att klockan är 21.32, halv tio, på kvällen, samma dag, Erik har alltså efter en lång arbetsdag sovit i 1,5 timma och stigit upp för ytterligare en hård dag.

Jag hör hur han går ner för trappan och efter en minut återvänder upp. Han säger ingenting, tar bara långsamt av sig kläderna, lägger sig med huvudet på kudden och säger med en extrem glädje i rösten: "Fan vad skönt, jag har massa timmar kvar att sova!" Efter en minut påbörjar han sin första.

Om detta hade varit jag, hade jag blivit så fruktansvärt arg på mig själv, jag blev ju tillochmed arg på stackars Erik. Jag brås på min mamma. Allt jag har att säga.



Mamma i trafiken i Stockholm.

Ta hand om er!

Kram